Förr saknade jag rödpennan, nu dokumentförstöraren

Bok: Johan & Louise
Författare: Richard Nilsson
Recensionsexemplar från författaren

När jag läste ”In i Karoo och bortom” skrev jag att jag saknade rödpennan. Här saknar jag dokumentförstöraren …

Jag vill absolut inte vara elak, men detta är faktiskt det sämsta jag läst. Samtidigt vill jag påpeka att jag verkligen beundrar människor som ger ut böcker på egen hand! Å tredje sidan så behövs som sagt en redaktör i en bokutgivningsprocess.

I alla fall, Johan & Louise. Det börjar med ett skrivfel redan i följebrevet som kommer med boken. Jag må vara en språksnobb (och ja, jag vet att jag slarvar en hel del här på bloggen. Men det är en blogg och inte en bok.) men en sådan grej gör att jag blir avigt inställd direkt.

Och språk- och skrivfelen fortsätter. Det skrivs utropstecken på därför inte avsedd plats, författaren använder två frågetecken i rad (??), han särskriver, använder apostrof på fel sätt, byter tempus i en och samma mening, missbrukar ”…”, både till antal och sätt. Det är många tjusiga ord som känns högtravande och krystade. Dessutom behärskar inte skribenten ett så pass avancerat språk och det blir bara fel.

Boken är mycket märkligt satt (igen saknas ett förlags expertis). Den har för små marginaler, det finns märkliga tomrum och den börjar på en vänstersida. Dessa saker kan kanske inte klassas som fel, men de är definitivt inte något som gör boken lättläst eller som lockar till läsning.

Storyn då? Den är mest förvirrande och rörig.

Den här boken är oläsbar. Men friskt vågat, hälften vunnet? Författaren har onekligen en del att lära av sina misstag och gör han ett nytt försök med en egenutgiven bok kan det bara bli bättre!

betyg