Månad: november 2010

Att ha författande vänner

Några av mina vänner är författare. Någon skriver deckare, två skriver självutlämnande böcker om sina uppväxter och en författar ”udda” böcker som når kultstatus. Några skriver skönlitterära romaner och så har vi naturligtvis en massa journalistiska böcker.

Det är jättekul, förstås. Både att det går bra för ens vänner, men även för att man kan få bra rabatt eller till och med få böckerna i present. 🙂 Nu har jag turen att gilla de flesta av böckerna mina vänner skriver, men vad säger man egentligen om man inte gör det? ”Grattis till nya boken! Den var verkligen inte bra…” Det känns inre som ett bra alternativ. Nej, vänner, ni får helt enkelt fortsätta skriva bra böcker!

Ipadmagasin

På tal om magasin. Förutom de jag prenumererar på (Filter och Expo), de jag får på jobbet (Expressens alla bilagor och tidningen Mobil) samt Pressbyråns magasin om tidningar, Sid (som en vän fixar åt mig), köper jag aldrig magasin. Men nu har jag köpt två magasin till min Ipad (Mama och Sköna hem). Mest på grund av nyfikenhet, jag tycker egentligen att de var alldeles för dyra. Men kul att testa.

Ipadmagasin

Ipadmagasin

”Du får välja tre magasin”

I veckan fick jag frågan vilka tre magasin jag skulle ta med mig på en semester. Böcker var också med på semestern, men vid sidan av dem, vilka tre magasin skulle jag välja? Svår fråga tycker jag!

Jag har gått från att tycka att magasin var det lyxigaste som fanns, till att jobba med dem och få många gratis, tillbaka till att tycka att de kan vara kul, till att bli stressad av att ha en olöst magasinshög.

Mitt svar blev:
* Filter! Jag har i och för sig två olösta nummer hemma, men det är mitt favoritmagasin. Filter kan föra de met konstiga ämnen intressanta.
* Ett gäng bilagor från Expressen. Just nu ligger en hög med Extra, Söndag, Leva & Bo samt Res i köket.
* Expo. Jag blev prenumerant efter valet, tänkte att de kunde behöva lite pengar för att kämpa mot Sverigedemokraterna. Har dock inte hunnit öppna den än.

Läser du magasin? Vlka?

Han smyger in det

Har börjat läsa ”kungaboken”. Min tanke var att tidningarna lyft fram det värsta ”snasket” och att boken skulle ge mig en inblick i det som jag tycker verkar mest intressant; hur Säpo agerat, kungens kvinnosyn etc. Men redan i inledningen står det, i en bisats, ”älskarinnan Camilla Henemark”. Så jo, det är nog en ganska snaskig bok. Återkommer i ämnet när jag läst ut den.

Den jag ville ha: Bättre än förväntat

Bok: Den jag ville ha
Författare: Shiela O’Flanagan
Förlag: Pocketförlaget
Officiell sajt: Sheilaoflanagan.net

Jag har läst några av Shiela O’Flanagans böcker tidigare, men aldrig haft dem som favoriter på något sätt. Så här på rak arm kommer jag inte ens ihåg vad böckerna hette eller handlade om. Om ett tag kommer jag inte komma ihåg vad Den jag vill ha heter eller handlar om heller, men tycker ändå att det är den bästa av de Shiela O’Flanaganböckerna jag har läst.

Darcey är den osäkra blyga tjejen som står i skuggan av sin vän Nieve. Lyckan blir därför total när Darcey träffar Aidan och blir tokförälskad. Och smärtan blir förstås ännu värre när killen och Nieve faller för varandra. Darcey blir helt knäckt och låter hela livet påverkas. Tio år senare har hon gift och skilt sig, har älskare i fyra städer och ses som en isdrottning på jobbet. Då dimper en bröllopsinbjudan ned i brevlådan. Nieve och Aidan ska gifta sig och har bjudit Darcey på bröllopet …

Inbjudan blir startskottet för Darceys förändring. Hon funderar över både Aidans och Nieves svek, hennes korta äktenskap, hur det tog slut med maken pga hennes orimliga svartsjuka och mistänksamhet, sin karriär.

Boken låter oss även följa Nieve och hennes liv. Hon och Aidan har flyttat till Kalifornien och Nieves liv kretsar kring tjäna pengar.

Nieves story är ett måste för att få boken att gå ihop, men det blir ändå lite konstigt eftersom Darceys historia tar upp så mycket mer plats än Nieves. Nieve framstår också som en otrevlig, kall person, medan man får (en del) sympatier för Darcey.

Betyg:
Jag skulle gärna sett att författaren hade skruit bort några av sidoberättelserna, som inte tillförde storyn mycket, och istället fokuserat på huvuddragen. Men en bra, avkopplande bok.

betyg

Soffläge ger lästid

I torsdags kväll somnade jag i soffan klockan åtta. Det är inte riktigt min stil och vi upptäckte snart att jag hade feber. Igår låg jag i soffan och tittade på tv-serier, men idag har jag mest läst. Nu har jag fyrkantiga ögon, men är glad att jag är klar med Shiela O’Flanagans Den jag ville ha, för nästa bok i högen är ”kungaboken”!

Förtrollerskan från Florens: en förtrollande saga som inte passar mig

Bok: Förtrollerskan från Florens
Författare: Salman Rushdie
Förlag: Albert Bonniers förlag
Officiell sajt: Random Houses författarsida

Salman Rushdie har ett väldigt rikt, utsvävande språk. Miljö- och personbeskrivningarna är många och mycket detaljerade. Storyn är extremt fantasirik och känns som en saga för vuxna. Problemet är bara att jag gillar ett rakt språk. Jag tycker att för långa miljö- och personbeskrivningar är tråkiga. Jag gillar inte sagor. Ni förstår att jag hade vissa problem med boken.

Eftersom den här boken var månadens bok i min bokcirkel hade jag en deadline. och ärligt talat; utan en deadline hade jag inte läst ut den. I söndags hade jag kommit till sidan 38 och dessa 38 sidor hade tagit mig en vecka att läsa. I onsdags hölls bokcirkeln och jo, jag hann klart, men det var kämpigt och jobbigt.

Jag förstår att Salman Rushdie är en välkänd författare, och om jag var kritiker på en tidning skulle jag bedöma den efter andra kriterier. Men nu, på min alldeles egna bokblogg, är mina kriterier annorlunda. Den här boken gav mig varken avkoppling eller glädje. Å andra sidan väckte den inga samhällsfrågor till liv heller. Den gjorde mig varken upprymd, upprörd eller intresserad. Jag vile bara bli klar.

Betyg:
Jag har debatterat detta betyg med mig själv. Förtrollerskan från Florens är en bra bok, men jag gillar den inte. Och när min reaktion när jag läst ut den är lättnad, ja, då får betyget bli en tvåa.

betyg

Vän med en författare

Läste på Malin Persson Giolitos blogg att hon skaffat Facebook. Hon ville bli pokead eller nåt. Jag tyckte det kändes märkligt att bara bli vän med henne, vi känner ju inte varandra, så jag skickade ett FB-mail till henne och undrade om hon ville bli vän med en trogen bloggläsare. Några minuter senare fick jag ett trevligt svar och ett friend request. Så nu är jag FB-vän med den coola Malin, som jobbar i Bryssel, bloggar och skriver böcker.

(Och till mina vänner som är författare; ni är också coola och duktiga. Men i min värld är ni främst vänner och i andra hand författare. :))

En överstrykningspenna och en bokkatalog

När jag var liten var böcker dyrt. Så när andra pratar om leksakskatalogen och en överstrykningspenna inför julönskningarna så minns jag bokreakatalogen och en överstrykningspenna. Det glättiga pappret, pennan mamma tagit hem från jobbet och så alla härliga böcker. Och förstås lyckan när mamma kom hem från bokrean med en påse till mig.

Några år senare infördes ”den stora momsdagen” (mitt ord, inget utbrett begrepp vad jag vet) och dåsänktes momsen på böcker, från 25% till 6%, under en dag. Då hade jag blivit äldre och mamma och jag brukade åka till en bokhandel tillsammans. Ofta handlade vi tjugo böcker var.

1 januari 2002 infördes 6%-ig moms på böcker som standard. Det är förstås underbart och helt rätt (även om böckerna inte blev så billiga som man trodde) men jag kan ändå sakna de där magiska stunderna med överstrykningspennan.